Inflationen bromsar in
Efter en period av upptrappad inflation under slutet av 2024, visar de senaste rapporterna från SCB att vi nu ser en tydligare nedgång. Förändringarna är märkbara – inflationen har sänkt takten, från 1,3 procent i februari till 0,5 procent i mars enligt konsumentprisindex (KPI). Dessutom har de genomsnittliga priserna minskat med 0,7 procent från månad till månad. Även det inflationsmått som rensar bort effekten av ränteförändringar, KPIF, har minskat från 2,9 % till 2,3 %, vilket börjar närma sig Riksbankens mål på 2 %.
Vad mäter inflationen och vad betyder måtten?
För att förstå vad detta innebär för ekonomin, är det viktigt att titta närmare på de olika inflationsmåtten:
– KPI (Konsumentprisindex): Mäts för att visa hur priserna på hushållens konsumtion har förändrats över tid. En nedgång här visar att konsumenterna upplever lägre priser totalt sett.
– KPIF (KPI med fast ränta): Detta mått används som Riksbankens huvudsakliga inflationsmål eftersom det exkluderar ränteförändringar, vilket ger en bild av den underliggande inflationstrenden.
– KPIF-XE: Exkluderar även energipriser för att ge en vy över det bredare inflationspåtrycket i ekonomin. I mars var detta fortfarande oförändrat på 3,0 %, vilket gör att Riksbanken är försiktig med fler räntesänkningar.
Trots de lättnader vi ser i KPI och KPIF, signalerar det konstanta KPIF-XE att det fortfarande finns inflationstryck som inte relaterar till energi. Detta gör att centralbanken avvaktar med att göra ytterligare lättnader i penningpolitiken.
Vad händer härnäst med räntan?
Aktuell styrränta ligger på 2,25 %, historiskt sett en relativt låg nivå. Trots att både KPI och KPIF har sjunkit, tyder mycket på att Riksbanken inte kommer genomföra några räntesänkningar under de kommande månaderna. Det finns flera skäl till denna bedömning:
– Fortsatta inflationsutmaningar: KPIF-XE:s oförändrade nivå vid 3,0 % visar att det finns kvarvarande inflationsuppräkningar utan energis påverkan.
– Handelsrelationer och tullar: Osäkerhet kring globala handelsrelationer fortsätter att påverka ekonomin. Även om den tidigare administrationens tullar har lättats något, kvarstår risken för stigande importpriser som kan driva upp inflationen igen.
– Marknadsräntor: Trots en oförändrad styrränta har längre marknadsräntor börjat stiga. Detta indikerar att investerare prissätter risker som långsiktig osäkerhet i inflation och globala marknadsförhållanden. En sänkning av styrräntan skulle kunna uppfattas som en underskattning av dessa risker och potentiellt öka osäkerheten.
Hur påverkar detta hushållen?
Den sjunkande inflationen kan erbjuda vissa ländsäktiga för hushållen. Med priser som sjunker mellan februari och mars förstärks hushållens köpkraft. Dock bör man inte ta detta för givet:
– Ränteutvecklingen: Trots att räntorna inte förväntas sjunka inom kort, är det viktiga för hushållen att överväga sina bolån och potentiellt förbereda för framtida räntehöjningar snarare än sänkningar.
– Prisökningar på import: Pågående globala handelsturbulens och eventuella framtida tullar kan påverka priserna på elektronik, kläder och mat negativt, vilket kan leda till högre kostnader senare under året.
– Planera för framtiden: Osäkerheten i den globala ekonomin förblir hög. Därför är det klokt att överväga långsiktiga ekonomiska planer och hur hushållens ekonomi kan skyddas mot plötsliga förändringar, såsom justeringar i bolåneräntor.
Sammanfattning och råd
Den nuvarande trenden med att inflationen bromsar in ger en stunds lättnad, men med tanke på den globala osäkerheten finns det flera faktorer som hushållen bör ha i åtanke. Ett stabilt ränteläge skulle kunna erbjuda trygghet, men man bör också vara vaksam på yttre faktorer som kan påverka ekonomin plötsligt. För att navigera detta landskap med säkerhet är det viktigt att fortsätta följa inflationsutvecklingen noggrant och tänka strategiskt kring finansiella beslut.
